nybergsofia

Hej!

Sitter hos fd pusskillen. Han är på jobb... Vi pratade igår och tårarna rann. Förstår honom för jag har själv varit där. Kan förstå att han vill se sig omkring. Men det gör ont i mitt hjärta! Jag ville inte att det skulle bli såhär!!! Jag har absolut saknat att ha någon men jag skulle aldrig ta vem som helst. Så träffar jag honom som fick mina ögon att öppnas och jag blev förälskad. Han är den där killen som jag liksom alltid velat ha. Han har "det där" och han har ett väldigt vackert utseende. Jag vill ha någon jag känner mig trygg, stark, sedd och fin med. Folk har märkt direkt på mig dom senaste veckorna att jag mått bra. Dom säger att jag ser lycklig ut. Och det har jag varit. Livet lägger inte av men man halkar tillbaka några steg. Jag hade ju en förhoppning om att jag hittat honom. Han som ville bli min och jag kunde få ge all min kärlek åt. Har så otroligt mycket att ge. Jag hade inte velat bli tillsammans nu eller om en månad men jag hade velat haft chansen. Jag är en väldigt romantisk person. Jag hittar på saker som gör att min partner känner sig uppskattad och älskad. Behandlar den som jag själv skulle vilja bli behandlad helt enkelt. Jag kommer inte kunna lägga ner honom bara sådär, han har liksom tagit en del sv mitt hjärta. Det kommer ta ett tag innan jag kan träffa andra. Kan liksom inte göra det när jag känner starkt för honom! Vet inte alls hur det kommer bli nu. Vill ju kunna träffa honom men är rädd för att få falska förhoppningar då. Det snurrar i min skalle! Sen är det så jobbigt för att om vi ska ses igen blir det kanske inte fören i mars :( Gud vilken klump jag fick i halsen nu! Hoppas att han kommer hem snart så man kan få säga hejdå på riktigt. När han åkte va jag knappt vaken. Du kommer alltid vara speciell för mig! Du fick mig att leva och må bra igen. Du fick mig att känna mig fin och vacker. Du är en dröm som jag är rädd att den inte blir sann. :(<3

PussPuss

/Fiia