TjockisFia!

Hej!
 
Funderingar över min rubrik? Jo det va mitt smeknamn i nian och sitter kvar än. Bara man gick förbi det där gänget så kallade dom mig tjockisFia och hakan. Det va två killar och en tjej som höll på mest. Hade aldrig gjort dom något. Va en fösiktig och snäll tjej på högstadiet, skoltrött men gjorde inget dumt mot någon. Dom följde efter mig när jag skulle hem och gick efter mig till matsalen ibland. Hatade att gå till skolan. Försökte låtsas om att jag sket i vad dom sa. Ignorerade dom men det sket dom i totalt, dom fortsatte ändå. Det konstiga är att en av killarna umgicks jag med när jag va liten. Eller hans mamma och min mamma va nära vänner.
 
Jag va inte mobbad för jag hade mina vänner, men dom va på mig hela tiden. Jag blev mer och mer missnöjd med mig själv. Självklart ledde detta till komplex! Har det till viss del än idag. Jag va inte direkt överviktig, eller jag va inte det. Har träffat en av killarna som höll på nu på senare tid när man varit ute. Asså så sjuk i huvudet! Han sa att allt bara va på skoj och dom trodde jag fattade det. Åhh vilket roligt skoj!
 
Tänk så hemskt det är med mobbing :( Att människor kan vara så elaka mot varandra. Ibland så elaka att det leder till att personen inte orkar leva längre. Det jag blev utsatt för va inte okej men det va inte så allvarligt som mobbing kan vara. Önskar man kunde göra mer! Jag vill kunna hjälpa alla så dom mår bra, men det är ju så svårt!
 
Efter jag slutade högstadiet så började jag gå väldigt mycket. Slutade även med godis och sånt. Började märka skillnad på kroppen. Vilken känsla, va så stolt över mig själv. Men det där började även gå över styr. Satte mig på motionscykeln efter jag ätit nåt och åt mindre och mindre. Men jag klarade lyckades komma ut ur det innan det blev allvarligt. Under sommaren blev jag en helt annan tjej. Använde mer smink, löshår och skor med klack. Mådde otroligt mycket bättre med den nya Fia, men det är sjukt hur männsikor kan få en att känna sig så ful och misslyckad.
 
PussPuss
 
/Fiia
 
Bild från nian och en bild från ettan på gymnasiet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0