nybergsofia

Hej!

 

Paniken som uppstår när man inser att passet börjar om en timma och man nyss vaknat... Kastar på mig träningskläderna och täcker mina mörka ringar under ögonen. Letar reda på mian cykellysen och kastar mig ut. Åhhhhh det hade ju kommit ännu mer snö... FAN! Tänkte ju ta cykeln. Skippade cykeln och börjar gå. Nu är det ca 30 min kvar tills passet börjar och det skulle ta i alla fall 35 att komma fram till gymmet. Ringer i panik till pappa för jag va så stressad. HAn tyckte jag skulle ta cykeln, åååh jag som gått en bit. Sprang tillbaka till lägenheten och hämtade cykeln. Allt krånglade och låset hade fryst. Sitter på huk och andas på låset och tillslut får jag upp det.

 

Hoppar upp på cykeln och viskar för mig själv "åh herregud åh herregud" typ hela vägen till gymmet. Höll på att ramla ett antal ggr. Sista biten gick jag för det är uppförsbacke...Ville inte utmana ödet. Springer in i salen där vi skulle va och skriker "JAG KOMMER SNART, JAG ÄR LITE SEN" Sen springer jag in i omkl rummet. Kul... Tjejveckan! Kände att kvällen inte kunde bli sämre.

 

Passet gick bra. Lite tråkigt att pappa inte va med på Zumban bara... Sen va det bara att ta sig hem i snön igen. Men det gick bättre hem! Och nu sitter jag här med tacos och iskallt vatten ;) Ska ta det väldigt lugnt ikväll och inte röra några ömtåliga saker känner jag. Då går det väl sönder.

 

PussPuss

 

/Fiia